Men har ni de ihop nu? Du skrev att din hane är hos honom, men sen skrev du att ni skulle para ihop dem efter något år.

Chinchillan brukar kunna klara själva födelsen på egen hand. Det som man dock ska vara beredd på är om chinchillan sitter med värkar i flera timmar och det inte kommer någon unge så måste man åka in akut till veterinär och ultraljuda och ev. ha tur och det går ge värkstimulerande och ungarna kommer ut då. Men risken är stor att ungarna ligger fel, eller att det inte kommer någon unge efter man gett värkstimulerande och då är det kejsarsnitt som gäller. Bestämmer hon att föda vid fel tidpunkt (vilket de oftast brukar göra) typ en helg, kväll eller liknande så kan detta gå på uppemot 5000-10 000 om det vill sig illa. Så det måste man alltid vara beredd på att kunna lägga. 

Men för att sammanfatta lite mer vad man praktiskt måste göra före en planerad ihopsättning är:

- Ha ett sparkonto så man kan betala det där snittet om det skulle bli aktuellt med ett sådant. 
- Kolla upp veterinärerna runt om dig och hör om de kan kejsarsnitta en chinchilla, fråga om de kan söva med gas - det är en säkrare sövningsmetod än med spruta. Samt undersök så det finns någon veterinär i närheten som har akutmottagning även på helger och kvällar.
- Om du inte har en hushållsvåg att väga chillorna på är det på plats att införskaffa en sådan. Man bör väga ungarna en gång om dagen de första tiden för att se så de börjar växa.
- Och om du ungarna inte har börjat gå upp i vikt inom några dagar måste man börja stödmata dem. Och då är det bra att redan innan antingen köpt hem KMR (stödmatersättning som finns på apoteket, för kattungar) eller att man kollat upp så ett apotek nära dig har det hemma så det bara är att åka och köpa om det skulle behövas :)

Så, det är nog det jag kan komma på!

De är inte ihop nu, de är i skilda rum. Min hane är bara där för tillfället och vi tänkt att det kanske ska bli något efter något år då vi känner att det kan vara bra. Om det skulle funka mellan dem såklart. Alla chinchillor är inte skapta för varandra. ^^'

Aha, tack för den informationen. Ska jag komma ihåg att ha redo, hon har även fött innan men det är ju bra att veta iallafall.

#3 Då är jag med igen:)

Tycker Susanna sammanfattade det mesta bra. Det här med att veta vart man ska åka om någonting går snett är oerhört viktigt. Hamnar man fel i en krissituation kan det gå riktigt illa.

Men i de allra flesta fall så klarar honan sig själv:)

Har själv varit med om både kejsarsnitt och att ha förlorat honan under både födsel och även efter i havandeskapsförgiftning. Så visst kan saker gå fel, men inte så fruktansvärt ofta.

Det här med att sätta ihop en hona och en hane brukar sällan vara några problem. De flesta blir oerhört glada över att träffa en partner. Har de dessutom suttit själva innan så brukar en kompis uppskattas ännu mer.

Det man kan tänka på är att hanen sen kommer att vänja sig vid att sitta med kompis och kan bli deppig när han sen blir själv igen. Då kan det vara värt att fundera över att behålla en hane (ifall det blir någon i kullen) och låta sitta med pappan. Och detsamma med mamman, fast med en hona då.